fallen angel

Hej! Jag tar väldigt dåligt med bilder nuför tiden. Borde egentligen skärpa mig, det är ju så fantastiskt ute just nu så det är nästan synd att inte bevara den vyn! Idag har jag jobbat hela dagen. Städat akvarium och dylikt. Det gick super snabbt och precis när jag var färdig med det sista kom Amanda och vi pös ut och åt i solen tillsammans med Mathias som också hade lunch. Hade inte mycket att tillföra mitt arbete efter lunchen. Fyrtio minuter innan stängning kom Bôrtaligan och gav min dag en liten guldkant. Fem store starke pôjker och bara Daniel vågade snudda vid boan som jag tog ut bara för deras skull. De stod inte ens kvar inne i reptilrummet utan de placerade sig på andra sidan glasrutorna. Trodde att det skulle vara lite mer stake i dom i alla fall :P Ack ack vad de gjorde mig besviken! Haha.
Igår var jag på Gunnevi en tur :) Åkte till Bôrtan först och åkte därifrån kärra från Anton till Gunnevi. Det var dragigt, hade kul. Glömde legget men tog mig att in i öltältet flera gånger ändå. Inte för att jag hade så mycket där att göra, hängde bara på. Jag och Lisa dansade också :P Kvällen fortskred och vid 2-tiden åkte jag hem, var då ganska trött men mådde himla bra imorse. Tack gode Gud för Resorb och tekakor!
Nu ska jag gå ut i solen, äta ballerina och läsa Svensk Damtidning. Jag älskar att jag är en tant ibland.

(v

Lördagen efter studenten var jätte bra. Det var rep på musikskolan inför Hamnfestivalen samma kväll då vår, viljestarka, stöniga, förbannade men dock så fantastiska klass skulle göra vår sista gemensamma spelning. Just att detta skulle bli vår sista spelning som klass EsMu 2007-2010 var något som fanns i allas bakhuvud. Kvart i åtta var scenen vid Olssons brygga vår och vi började lasta upp och koppla grejer. Alla i klassen förutom Johanna fanns där. Vi är 23st och oftast ena riktiga oorganiserade, ostrukturerade muppar som gillar att vara med och styra i allt men den här gången, då visste vi precis vad som skulle upp på scenen, vad som skulle kopplas, vart allt skulle stå utan att någon ens yttrande ett klagande ljud. Disten på ena förstärkaren var paj så Victor fick i all hast skynda sig hem för att hämta sin distpedal men tro inte att det sabbade för oss. Vi var lite efter tidsplaneringen men inte ett enda panikstön hörde jag. Det var nog för att detta var vår sista spelning tillsammans. Vi hade koll på allt, vi litade på varann och tog det med ro. Jag måste säga att efter tre år av evigt tjat och gnat och gnäll så har vi kommit varann riktigt nära. Det märktes speciellt i lördags. Allt flöt på. Martin, vår mentor, berömde oss efteråt och sa "den här klassen har otroligt många viljor och ni har pratat i mun på varann ända sen ni började. Ni är hela 23 pers i den här klassen och det är väldigt mycket, men idag gick ni upp på scenen allihop utan att det blev det minsta kaos, ni ställde upp allt precis som det skulle va och bara körde gärnet!" Jag riktigt kände hur stolt han var över oss. Klassen som satt och pratade och betedde sig som barnrumpor på svenska och engelskalektionerna, som jämt varit oorganiserade under ensemblelektionerna, som alltid alltid alltid, på nästintill varenda lektion under tre år dragit de mest poängslösa ordvitsar jag någonsin upplevt eller kommer uppleva, klassen som till en början omedvetet gjorde skillnad på sångare och musiker vilket några älskade och började göra ordentligt mycket narr av, klassen som älskade att vara sarkastisk och som troligen slog rekordet i att snabbast och längst kunna vara och bete sig på ett övertrött vis. Galningar allihopa. Jag har aldrig varit så arg på en klass som på min, men trots allt detta så har de varit ett otroligt stöd utan att jag egentligen har vetat om det. Att ha fått träffa alla musiker med trötta miner uppe i sal 14 på Solberga har nu i efterhand varit mer roligt än tråkigt. Allas himlande ögon när Kristina sätter igång och pratar dryg litteraturhistoria eller när hon står och förklarar nåt litteraturhistoriskt begrepp helt för sig själv på tavlan och alla andra blundar i ögonen, småpratar med varann eller planerar veckans alla händelser i sina almenackor.. Den synen kommer sitta djupt inom mig! Allas suckar, allas blöta vinterskor som lämnat avtryck på golven, Karins årliga herregud-vad-jag-fryser-period, Victor och Sandras ständiga försovningar, Petrus bittra ton på morgonen, Linneas smygande i klassrummet eller Amelie eller Isacs stadiga inledning "jo, jag tänkte bara på att..". Det kommer för alltid finnas inom mig vare sig det är kul eller tråkigt :) Alla fantastiska minnen med min musikklass som t.ex. turnén Klemens Livs eller estetshowen Spaceship Rehab. Ooh, det är dyrbara minnen.
Efter att ha gjort spelningen, döpt till En sista kort spontan, som för övrigt gick mycket bra så samlades vi alla på eget initiativ i Orkestersalen på musikskolan. Vi stod i en ring och Martin tackade för de här tre åren med oss. Han sa att vi hade utvecklats otroligt inom klassen och lyckönskade oss. Jag kunde inte fatta att det var över. Det var sista gången vi stod där i Orkestersalen som en klass. Efter att Martin gått beslöt vi oss för att starta en kramcirkel. Tro inte att det inte blev känslosamt. Bettan satte igång allt med att fälla några tårar och lägga fram avskedet som att vi aldrig mer skulle ses igen. Då började fler folk att gråta. Det underbaraste var att alla på ett eller annat vis berättade att de kände vemod och saknad över att splittras. Tillslut grät nästan hela klassen, jag kunde verkligen inte hålla mig. Då brast det! Fy tusan. Det gick inte att få stopp på det. Att få krama alla och säga hejdå, vissa ska ju flytta under sommaren, vissa kommer man inte se mer. Jag kände först då hur verkligt sant det är och genast saknade jag dom, mitt galna Es3mu. Tre jävla år har vi stått ut med varann, jobbat upp bekantskapen till en vänskap och så står vi där på musikskolan med forsande tårar och ska ta farväl. Vaddå, hur kan det ha gått så fort och hur kan det verkligen vara så dags att säga hejdå? Kan bara inte förstå. Bara namnet på vår konsert gjorde mig sentimental, hur kan det här vara en sista kort spontan? Jag längtar redan efter att få komma tillbaka till musikskolan efter sommaren och få höra vad alla haft för sig och börja jobba med nya, dumma projekt som lärarna petar till oss. Men det blir inte så.. Det tar slut här. Vår gemensamma resa som EsMu tar slut här, precis som den gjorde i nian. Vi ska börja på nytt.

Tack så mycket klassen. Ni fattas mig.

(v

I fredags hade vi bal. Var riktigt dålig på morgonen. Satt och sluddrade vid frukosten, dom här hemma påstod av nån okänd anledning att jag fortfarande var påverkad. Struntprat, hade bara lite problem med balanssinnet och dylikt. Åkte in till Sköna Rum i stan, satt som en zombie och utanför öste regnet ner. Jajjemän, då var vi på bra humör. Tjejen som fixade mitt hår gjorde mig däremot på bättre humör och runt 12-tiden var jag färdig med uppsättningen och nöjd blev jag också! Vad jag däremot var lite bitter över var mina trötta ögon och mitt likbleka ansikte. Inte bra att vara bakis, definitivt inte om man ska försöka vara fin en sån dag! Hur som helst, vaknade till på vägen hem, mådde betydligt bättre än på morgonen! Åkte hem och sminkade mig, lääänge. Kände att jag var tvungen att vara riktigt grundlig. Efter att jag hade sminkat mig följde mamma med till Börtan för att visa Maj-Britt min håruppsättning :) Tänkte att jag skulle fått visa Gustav också, men ikke. Han var med Daniel och Anton i Charlottenberg han. Fast på vägen hem mötte vi dom och de stannade och så slutade det med att han fick se min balfrisyr ändå :) Vid 5-tiden blev jag avsläppt vid Solbergas rasthall och letade då upp klassen. Vi tog massa kort, alla var så otroligt vackra och då menar jag verkligen otroligt vackra! Jag, Petrus och Alex bestämde att vi skulle gå sist i ledet så vi parkerade oss där i väntan på att den kilometerlånga kortegen skulle röra sig neråt mot Oscars. Det var mysigt trots att regnet stod som spö i backen. Petrus var så ordentlig när han eskorterade oss, för att inte tala om hans roliga mamma som gav mig många skratt. Hon bokstavligen kutade med/efter oss hela vägen ner till hotell Oscar för att utnyttja alla kortchanser! Maten på Oscar va jätte bra. Den smakade väldigt bra och sällskapet var självklart fint, alla glada studenter på ett och samma ställe! Marcus och Anna höll talet till mannen respektive kvinnan och Petrus fick hålla talet till lärarna. Kvällen fortskred och den bjöd på bl.a. dans, jag fick dansa med Martin Hultén, vår gamla mentor. Haha, va fel det kändes att skriva "gamla" mentor. Han skulle lära mig foxtrot, gick inte sådär överdrivet bra. Kvällen innehöll förutom mingel och annat trevligt, även ett litet slagsmål. Strax efter det drog jag och Madde oss bort till Timmys. Skräpmat var mums just då. Träffade på Jocke och han hängde med till Rajjens och sedan bryggan. Där var det rush, träffade på världens ostadigaste Gustav. Men kvällen slutade ytterst stadigt för min och Maddes del och runt halv 3-tiden var jag hemma på trappen. Då hade jag fullt sjå med att få ut klänningen, kameran, väskan, paraplyet och mig själv ur bilen. Hade nämligen ett mycket lustigt samtal att ta itu med ;) 

(v

Studenten var sjuk. Den var rolig! Tisdagen var en av de bästa utedagarna.
I torsdags, själva studentdagen, var jag uppe tidigt tidigt för att ta mig in till stan till 7. Det vankades champagnefrukost i stadsparken, riktigt trevligt eftersom solen sken och alla var finklädda och på gott humör! Jag och Madde delade på ett mousserande vin - FY - ganska äckligt men det gick ner. Vi var lite berusade när vi skulle sjunga i kören. Vår lilla grupp sjöng Friends O'mine och efter det tog vi åter plats i kyrkbänken för att lyssna till Alex's Fields of Gold och Petrus I mitt hjärta, eller vad den nu hette. Fint! Sen var det en lång stunds väntande på betygen. Vi höll till i klassrum nr. 16, hängde upp våra lakan där det stod EsMu - Shalala la-la! och "Får du jobb efter studenten?" "JA!" Och så går man musikestet ;Pppppppp. Shit, fult skämt. Att det ens kan vara ett skämt xD Himla facebook. Såg på lärarnas lilla överraskningsshow. Himla bra måste jag säga, Lordi och Magnus Uggla var lätt bäst. Sedan, från att vara abiturienter satte vi på oss våra mössor och blev studenter! Sen väntade vi lite till i klassrummen, drack lite smått och gott som man egentligen inte fick dricka och gick slutligen ner för att handhälsa och avtacka alla Solbergas lärare på rad nere i aulan. Hooh, det säger jag bara. Det var lite känslosamt men jag var först och sprang ganska snabbt igenom alla! Då var det dags för uppställning och lite skriking i entrén. För vi har tagit studenten, för vi har tagit studenten, för vi har tagit studenteeeeeen! FY FAN VA VI ÄR BRA! Eller EsMu - Shalala la la! EsMu - SHAAA LALA LALALA LAAAA! Eller varför inte INGEN FRAMTID - Shalala la la! INGEN FRAMTID - SHAAA LALA LALALA LAAAAAAA! Haha. Förbannat kul. Och varmt! Sen slogs dörrarna upp och vi sprang ut i rasthallen, stannade upp bredvid musikkåren och skrek studentsången högt och ljudligt - ej i stämmor som inövat. Bara rätt ut från hjärtat! Och så var det över :) Efter det blev vi grattade. Möttes av världens gladaste Gustav tror jag! :) Den första jag såg var dock farmor men bakom fanns Gustav som stod och sken som en sol, för han hade två timmar tidigare också tagit studenten. Fick massor av blommor, gosedjur och annat påhäng. Fick en champagneflaska av Gunnel, välbehövd lite senare för då var det dags för flakåking och vi skrek, den gången i stämmor, för fullan hals när vi åkte runt i Arvika innerstad! Riktigt kul. Sen var det dags att åka Cadillac hem till lilla studentmottagningen. Den gick fort, oj, den bara blåste förbi. Malin, Maggan, Ola, Lisa och Leif kom till min stora förvåning :) Och massor av annat folk! Fick finfina presenter; pengar, vas, skål, muggar, glas och smycke! Jag var helt chockad. Fick så mycket! Och av Gustav fick jag världens finaste halsband och örhänge, i äkta silver. Det visste jag var direkt från hjärtat :)
Kvällen fortskred och runt kl 22 var jag tillbaka i Ste vid Madde och Gustavs studentmottagning där jag hade klivit av Cadillacen, för att sedan åter hoppa in i den och återvända till Arvika. Anders körde. Cooling. Rasmus och Eskil var också med. Det var en kul kväll. Blev dock så våldsamt påverkad att kvällen slutade med en väääldigt trött och avtrubbad Emmelie. Hemma vid 2, 3-tiden. Kul student! :) 

(v

OH JA, IMORN SMÄLLER DET!
Imorgon tar vi studenten! Efter tre år på Solberga eller Taserudsgymnasiet är vi imorgon lyckliga studenter. Då är det ta mig fan partyyyy! Jag har svårt att förstå att det är imorgon. Det har gått jättesnabbt, har väl egentligen inte kunnat förvänta mig annat heller. Typiskt att det ska gå snabbt när man har det som roligast!
I måndags fixade jag och Rasmus ljud i Mitsubishin och på kvällen åkte jag och Madde till Edane, men när vi kom dit skulle alla ta tåget in till stan så då tryckte vi in ytterligare fyra personer i bilen och skjutsade dem in till Arvika. Linnea, Magda, Bettan och Sandra blev kvar i bilen resten av kvällen och vi körde runt runt, bort till Shell och vidare till tågstationen, tillbaka till Shell och sen upp på Esplanaden där det var fest. Det hände både roliga och tråkiga saker, hade riktigt roligt trots att jag höll på att bli av med körkortet. Polisen stoppade oss och frågade om jag var rädd om körkortet i och med att folk befann sig mer utanför bilen än innuti. Som tur var gick det bra. Jag har aldrig varit lyckligare i hela mitt liv :P En annan tråkig sak var att det hoppade in helt random folk i bilen som dessutom var otrevliga och betedde sig väldigt oförskämt. Förstår inte. Kom tillslut hem i alla fall, då var klockan halv fyra och jag började torka rutor. Folk hade ju spillt hej vilt över bildörrarna, kladdat på rutorna och sprätt chips över precis hela bilen! La mig vid fyra, somnade vid kl 6 eftersom det enda jag hörde i huvudet när jag la mig var dunkande musik och såg framför mig hur folk vandaliserade vår bil. Lagomt rolig morgon där, gick upp vid 9. Jag var ganska trött igår! Men tro det eller ej så gick jag ut på kvällen. Med mamma som chaufför åkte jag, Madde och Rasmus till en början runt runt i stan, efter att ha kollat läget på Bellas parkering, Shell och OK började det rulla in folk. Det roligaste var när vi körde om Antons bil för där i satt Gustav och såg ut som han höll på att sätta i halsen när vi drog förbi :) Kvällen va riktigt rolig! Det var längesen jag hade så kul. Träffade bl.a. Nanna, det är komiskt för allt Gönnerskefölk gör mig på så gött humör :)
Nej nu måste jag kila. Måste skriva en lista så jag inte glömmer grejerna för morgondagen. Min studentdag kommer börja 04.30 i natt ;)

FÖR VI SKA TA STUDENTEN!

(v 

 

Igår åkte jag och Rasmus ner till centret och kollade på bilstereor. Det slutade med att jag införskaffade en Kenwood för 2 och 5. Jag är ganska nöjd faktiskt, jag tror att jag är det åtminstone för det låter riktigt bra. Bengt är lagomt glad på mig, han tror att vi kommer spela i sönder originalhögtalarna. Har nämligen övertalat dom att vi ska få sätta in riktigt ljud i mitsubishin. Fick låna Johans 10or igår så i eftermiddag när Rasmus kommer hem ska vi sätta in dom och Rasmus slutsteg :) Får spela varsamt ;)
Igår var jag med Gustav. Där var till en början även Daniel, alla låg utslagna framför tvn eftersom premiärturen med valpen som de har lagt ner mycket tid i garaget på hade ägt rum dagen innan. Men strax efter att Daniel gått gick vi till Anton och fick tårta och åt kaffe. Sen kom Daniel och Martin på en tandemcykel, hahaha! Anton tog sin fyrhjuling och vi följdes tillbaka till Maj-Britt. På vägen tillbaka drev dom och körde i skogen och försökte hålla i sig efter fyrhjulingen och det slutade med att dom tillslut fick punktering! Fast höjden av roligheterna var ändå när Gustav och Anton började brottas och bråka. Det var längesen jag skrattade så mycket! Efter att dom har brottats i tio minuter eller nåt så börjar Gustav; "Amen tänk i djurvärlden da! Där behöver en itte slöss å hölle på, utta där räcker'ä om en viser färger och blåser opp sä!" Och så började han blåsa upp sig. Jag skrattade så jag dog och det bästa var att varken Daniel, Martin eller Anton heller klarade hålla sig. Sen kom Peter och så tog vi valpen till dammen och grillade och metade. JAG FICK FISK. Mer än vad jag fått under hela min livstid! Roligt var det, hemma vid 2-tiden :) Nu ska jag mixtra lite med musiken och invänta Rasmus.
Ögon som glittrar, läppar som ler :)

(v

Okej,  jag må vara dålig på att vara med på studentaktiviteter, har inte riktigt haft lust, men nu vill jag! Jag funderade på att börja skärpa mig på söndag? Eller måndag, beroende på hur det ligger till med skjuts och så. För PÅ TORSDAG TAR VI STUDENTEN! Herregud, det är helt otroligt. Heeelt otroligt, och ROLIGT!
Igår var jag och Änki på en spontantripp till Köla. Förutom att myggen höll på att käka upp oss så var det hur trevligt som helst. Det är så roligt med spontana grejer. Vi åt gifflar och Digestive, gick upp ett par kilo på dom timmarna vi satt där ;) Måste bara tillägga att för några veckor sen var jag och Spänki på en till spontantripp, den gången hem till Sara på Eda. Gissa om hon belv förvånad! Det var kul, vi blev sittandes hela kvällen och prata :)
Just nu sitter jag och "övar in" Ragnar tar studenten så att jag kan sjunga med till den högt och ljuuuudligt till veckan. Igår övade vi förresten studentsången ihop med alla studenter! Åh, hoppas det blir fint väder till veckan också. Det vore i alla fall perfekt! :D Jag blir så glad. Det ska bli kul att ta studenten, kul är verkligen rätt ord :)

(v