ett år senare
Dopet i Lersjöns kapell i söndags var jättefint och gick snabbt. Jag sjöng mina två låtar, en strax innan själva dopakten och en i slutet, och Niklas (bebisen) höll sig lugn och fin :) Underbart fint väder var det också.
Igår var jag iväg till pappas grav, nu i dagarna var det ett år sen han dog. Ett helt år, ofattbart. Känns som det hände för några veckor/månader sen samtidigt känns det som om det var många, många år sen jag såg honom sist. Det är som att han är ett avlägset minne någonstans. Som att jag inte riktigt kan avgöra om han har funnits eller ej.. Laddad mening.
Gjorde ett besök till farmor, eller hon var faktiskt med mig till graven och sen åkte vi och hälsade på farfar. En förvånansvärt, i september, pigg och klar 89-åring! Vi satt där och pratade i drygt en timme, sedan begav vi oss tillbaka hem till farmor där även farmors syster Ingrid gjorde oss sällskap till kaffet.
När jag kom hem for vi ner till centret och handlade, och vips var klockan helt plötsligt halv 4 och vart tog min dag egentligen vägen? Vi handlade lite till, bl.a. en födelsedagspresent och sen var klockan halv 6 och Martin skulle hämtas hos Kasper. Hemskt nog kände jag då paniken stegra sig över att jag inte hade fått något gjort på hela dagen! Mådde hemskt dåligt över allt sittande och vistandes inomhus, allt som jag upplevt som inaktivitet. Men då fick jag boosta mig med att umgås med sina äldre faktiskt är av stor kvalitét och det kräver tid. Farmor och speciellt farfar ser jag inte så ofta så den här tiden var välbehövlig och den användes till något gott!
(v
