tisdag

Inga större nyheter idag. Jag hade ingen pianolektion så vi gick och simmade. Har haft svenska där man aldrig gör nåt annat än bara sitter och låtsas att man lyssnar, ensemble, samhäll och matte. No big deal. Klassen hade världens dispyt om skolkortet som ska tas imorgon. Vårat spexkort. Äntligen bestämde vi oss för något, det blir stadsmusikkåren inlindade i plastfolie. Ingen gillade den brillianta idén jag kom med, skaka på huvudet så man fastnar lite fult på kortet, men det var troligen så att man var tvungen att visa hela ansiktet rakt framifrån så det blir nog bra med stadsmusikkåren. Bra att ha det bestämt. The Studio ringde på mattelektionen och pratade om styling och plåtning i Göteborg. Det vore kul, vi får se!
Ikväll måste jag göra naturkunskap. Både hemuppgift och prostata cancer arbetet helst. Vi får se hur det blir med det. På fredag har vi inlämning av hemuppgiften. Bla bla, det är så roligt att läsa om vad jag har att göra i skolan.
Snart är det fredag och då får jag se Tobias. Ska jobba söndag, kan inte byta heller så vi får ses lite mindre den här helgen. Jag längtar så mycket efter honom, hela tiden! Det bästa är att det känns helt naturligt. Ibland vill jag inget hellre än att flytta ihop med honom. Det känns grymt på nåt vis att det är 25 mil mellan, men det behöver ju inte vara negativt. Faktiskt. Sen kan man ju se avståndet som ett slags test av ens egna gränser, och man märker om det känns äkta och vad mycket man vill.
Åh, vi var i Örebro i helgen. Och hälsade på Ola, Tobias bror, och hans flickvän Carina. Underbara människor, enkla och jordnära. Det var så mysigt! Eller jag hade nog mer det här i huvudet att, herregud, det är exakt såhär jag vill känna. Det var inte nån överkokad kärlekskänsla som skrek utan jag hade mer ett lugn och några små rysningar som gick över ryggraden, omedvetet, som talade om att ja, det här passar mig jävligt bra! Och jag kände där och då att, tja, va finns det att tveka på? Det kan inte kännas mer äkta än såhär. Och jag blir så glad! För vart kommer känslorna ifrån? Om man jämför med hur det har varit tidigare. Jag som var livrädd för allt som hade med förhållande att göra. Det där finns inte mer och det är bra :)

(v


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0