fallen angel

Halleluja säger jag bara, för solen har tittat fram och jag har varit ute och gått och gissa om det känns gött! Me like sun ;D eller säg den människa som inte gör det! När jag ändå var ute och gick och lyssnade på fågelkvitter och annan musik också så kommer en låt som heter These Days. Den går såhär: What's this life anyway? What's it to you and me? What's it to anyone? Who are we supposed to be? Make me a storybook. Write me away from here. I need a different now.
There's four roads to anywhere. Four ways to everything. We were unbreakable, we spoke our destiny. Let's take a moment out. Go were we never go. Let's make a new world now. Where we can wear each other for awhile. I'll lend you my tears if I could borrow your smile. We'll get through tomorrow somehow today ~ Happy After... Once upon these days.
Känns lite lamt just nu att skriva blogg men har inget bättre för mig. Har gjort färdigt historian och GEMU:n. Ont i magen också. Allmänt trött på skolan och allmänt trött på att hela tiden tjata ut mig själv på att klaga. Vad består egentligen min blogg av? 99% klag, typ. Måste vara tillfredställande att läsa va?
Idag har vi haft dubbeltimme matte, räknat skitmkt och direkt efter det naturkunskap för att efter det i stort sett springa ner till musikskolan. Sen upp till maten och där satt vi och dega ett bra tag innan vi drog oss ner till biblioteket. Sen gick vi på datakunskap och idag med David! Tjohej vilken skön typ. 'Va? Vad händer? Varför flyttar den sig inte eller är det jag som är dum i huvudet?' Rätt cool :) Hade dubbeltimme där också men efter att ha suttit och mixtrat med musikprogrammet kände jag hur ögonen började svida så då raderade jag skiten och tänkte att jag får försöka skärpa mig tills imorn - om jag kan. Har gympa innan datan imorn och håller antingen på att skaka i sönder, beroende på om vi har haft styrketräning eller inte. Samma sak på dubbeltimmen i historia som äger rum på tisdagar också eller så rullar ögonlocken ner. Nåt av slagen är det. Jätte roligt.
När vi sen skulle dra oss ner till tåget så märkte vi att det var brist på platser. Det var nästintill smockat, men då satte jag och Sara oss hos David! Kände mig riktigt social då, för vi prata hela vägen från Arvika till Charlottenberg. Haha, vilken skön typ! Roligt :)
Nyss ringde Madde och sa att hon skulle skicka över Rasmus för att hämta Hotel California. Jag bara 'vaah? Gör han det frivilligt?!' Joora, det skulle han göra. Så han är väl här om 5-10 minuter. Eller så är han här nu. Hör han nere i hallen nämligen. Vilken snabbing!