soon, oh very soon
Idag fyller Madde år. Jag och hon har varit i Deje och hämtat en till kattunge. Dom har redan en som Rasmus varit och hämtat i Börtan hos Martin Andersson, en vanlig bonkatt, men den här som vi hämtade idag är en blandning av bonkatt, norsk skogskatt och skeppskatt. Den lilla dockan har en extra tumme! Hon är supersöt. Madde skulle döpa henne till Joplin efter Janis Joplin. Lite för okvinnligt tycker jag som föreslog nåt i stil med Missan, hon såg ut som en Missan, men Madde är ändå fast besluten vid Joplin. Rasmus har inte hunnit döpa sin än men idag kom han på det tyckte han; Morgan. Stort M och litet organ. Kul :P Jag och Rasmus va ute och körde King Cab förut. Han fick den av Bengt för någon månad sen och har bytt däck, höjt den och fixat ljud så den har blivit riktigt cool. Uhh, avundsjuk. Jag vill mä ha en King Cab och köra runt i som studentbil! Fast i och för sig, under studenten kanske det inte är så lämpligt att köra. Undra när vi ska börja festa? Somliga har redan börjat. Men börjar jag för tidigt dricker jag för mycket och mår skit dagen efter och kommer inte vilja dricka igen förrän på själva studenten. Fast snart drar vi nog igång :) Har varit ute med voffsingarna idag också, klippt gräset och tagit ut låtar inför en begravning på fredag. På lördag ska jag och Madde spela på Carina Wibergs 50års kalas. Vi får nog se till att öva lite inför det denna vecka och försöka vara lite mer proffsiga.
Igår va Gustav här. Vi snickrade på några brädor på en lastpall som mamma tränar Ian (häst) på. Okej, det där låter konstigt men han går upp på den. Sen sparkade jag och Martin boll, Gustav blev sugen han med men det urartade och vi började att brottas och jaga varann. Sen åkte vi fyrhjuling i skogen, va till mormor och morfar, drack kaffe och åt banan (alltid standard men jag blir konstig i magen av för mycket kaffe) och vilade på sängen. Det är alltid händelserikt, det är ytterst sällan vi aldrig gör någonting. Jag säger bara en sak; det är skit bra! :)
(v
tunisien bilder
På Gardermoen, påväg mot varmare väderstreck.
Lyft.
Alperna!
Efter drygt 4 timmars flygning var vi där, vid Afrikas kust.
Parkeringen utanför flygplatsen i Enfidha.
På Apollobussen mot Hammamet.
Gött och inte ha några ögonbryn på bilden ovan.
SHELL!
Påväg till djurparken Frigua Park.
Påväg tillbaka från djurparken, åker genom Yassmine.
På hotellet och prövar vattenpiporna.
Detta var sista dagen. Tog lite dåligt med bilder. Gött att vi är fräscha!
Hemresedagen strax innan kl 6 på morgonen.
Sprang då runt och tog kort på hotellträdgården och stranden.
Vår terass.
Barbequen.
Mot stranden!
I hotellobbyn i väntan på bussen. Något trötta.
Flygplatsen.
Rätt så glada över att snart få kliva på planet hem.
Precis lyft.
Här ser vi det sista av Afrika. Otroligt vackert!
Vidareresan hem. Flög bl.a. över Italien, Alperna och Tyskland. Jäkligt fint!
Såhär var vädret ovanför molnen över Oslo.
Och såhär var det när vi kom under molnen.
Hem ljuva hem! ;)
(v
tunisien
Hej Sverige! Här har det hänt grejer! I förrgår 14.45 landade jag, Karin och Madde på Gardermoen, något slitna efter en vecka i Hammamet, Tunisien. Skulle nog vilja påstå att vi är ganska härdade efter den här resan. Det har hänt otroligt mycket. Tänkte att jag skulle försöka göra en överblick över resan. Detaljerad eller ej, det lär vi snart märka ;)
Kl 03.15 9 maj, söndag morgon ringde alarmet på min telefon. Jag och Karin som hade anlänt till mig lite tidigare på lördagskvällen, hade sovit max 1,5 timme. Jag kände mig bakfull när jag klev upp ur sängen. Jag mådde riktigt, riktigt illa. Kånkade ner resväskan i hallen och bredde en smörgås att ta med i bilen. Vid det laget var jag inte det minsta taggad inför vår studande Afrikaresa. Madde anlände ca 03.45 och vi packade trötta ihop oss i vår bil och begav oss mot Gardermoen. 05.15-05.30 kom vi fram till Gardermoen, skrev lappar och checkade in vårat bagage. Köpte smörgås, vatten och kinderägg och blev påsprungen av Jossan! Sen satte vi fart mot gaten och klev på planet som lyfte lite efter 07.00. Karin var lagomt entusiastisk under flygresan dit. Hon fällde massa roliga kommentarer som: "Han tog en sån han ja!" (Svårt att förstå, det var mycket komiskt i situationens allvar.) Några minuter senare började hon igen: "MEN, ska det va såhär högt ljud HELA TIDEN? Jag kommer ALDRIG orka sitta och lyssna på det här i 4 timmar!"
10.15 landade vi i Enfidha. Vi såg riktigt blått, nästan lite turkost vatten från flygplanet och var överlyckliga.
Under söndagen installerade vi oss på hotellet, utforskade lite av den delen av Hammamet som vårat hotell låg i, köpte äckligt bröd som smakade papper och träffade på några *host* araber. Herregud säger jag bara. Vi träffade kepskillen. Han började snacka om sin stora, rejäla supermarket där han sa att han hade allt. Hur mycket mat som helst.. Det blev en stor besvikelse när vi äntrade den supermarketen alltså. Vi pratar om ett litet rum, ungefär lika stort som halva damtoaletten på köpcentret. Ja, och vad fanns det där inne då? Lite kläder, vattenflaskor och souvenirer, inte mycket mer än så. Jag hade tänkt mig nåt i stil med Eda Supermarket eller Maximat och så klev vi in i ett rum hälften så stort som frukt och grönsaksavdelningen på Maximat. Gött! Vi sprang också på en gubbe med en kamel som han hade döpt till Alibaba. Vi gick fram och klappade den och sen, utan att jag visste ordet av satt jag på kamelen. Gubben ledde runt den i en cirkel med en diameter på typ 5m. Sen fick jag kliva av och så var det Madde och Karins tur. Efter att de hade fått ridit typ 10m så fick kamelen lägga sig igen och de fick kliva av. Vi trodde att gubben hade låtit oss rida gratis men HAHA, så var inte fallet. Han skulle ha 45 dinarer, d.v.s ungefär 225 svenska! För en sammanlagt 5 min lång ridtur. Vi höll på och stendö, men va kunde vi göra? Vi prutade ner till 35 dinarer och gick därifrån, lagomt nöjda över vår sammanlagt 15 meter långa kamelridtur.
På måndagen tog vi det väldigt lugnt. Vi latade en del vid hotellets pool och låg en stund på stranden, det blåste kallt därifrån så vi orkade inte ligga så länge. Där träffade vi på en del araber också. Dom dras liksom till ljushyade tjejer! Madde fick sig en beundrare som uppvaktade henne ganska flitigt skulle jag vilja säga. Rejält kul :) Hon brände dessutom upp sig ganska rejält. Vi träffade på hotellets fotograf som nog var framme 4-5 gånger under vår vistelse och frågade om vi inte ville bli fotograferade. Jag och Madde var även ute på långpromenad längs stranden. Träffade då på en jätte schysst kille, sådär coolt afrikanskt mörk med dreads, han hette Karim och berättade att han ursprungligen var från Senegal. Inte alls lika påstridig och dryg som alla andra vi träffat. Han försökte förklara det här med kroppskontakt i Tunisien och efter att ha diskuterat och lyssnat på honom i typ en kvart tänkte vi fortsätta vår promenad tillbaka till hotellet. Tappade då min hatt på honom eftersom det blåste ganska rejält vilket resulterade i en otroligt rolig reaktion från hans sida. Hans ögon blev stora som fotbollar, jag skrattade så jag vek mig. "Oh my god, I thought you were jumping into my arms!" ropade han.
På tisdag tog vi en taxi till Frigua Park, en djurpark 20 minuter från Hammamet. Det var hur varmt som helst ute, runt 30 grader så djuren låg helt utslagna typ. Missade delfinerna eftersom att vår taxichaufför sa att de stängde kl 16 när delfinariumet i själva verket bjöd in till show. Vi hade en riktigt läskig chaufför! Han frågade om vi var gifta, glodde nästan ögonen ur sig på våra ben, frågade om vi inte kunde tänka oss en tunisisk pojkvän, ja ni förstår tankebanorna! Lite senare på kvällen rökte vi vattenpipa och hade beachparty med 3 tunisier på stranden. Ps. vi flickor drack juice!
På onsdag gick vi en timme till Yassmine Medina. Där träffade vi på väskkillen som vi alltid kommer att minnas som Karins bästa vän. Han stängde nämligen in henne i affären. Han berättade att hans shop var så exklusiv eftersom att den bara höll öppet två dagar i månaden (bullshit) så han tryckte in oss i affären och började syna oss. Affären bestod av massa fakemärkesväskor som Gucci, Prada och D&G. Överallt. Vi bestämde oss ganska tidigt att det här absolut inte var vår typ av affär men, vi fick inte gå därifrån förrän vi hade druckit te med honom och hans bror. Karin var däremot lite intresserad av en väska men fick förklarat för sig att priset var väldigt högt, 172 dinarer, eftersom väskan var av äkta läder. Det visade han genom att springa runt med en tändare och elda på väskorna(?). Efter ett tag blev vi så trötta på honom att jag och Madde smet förbi honom ut till affären bredvid, som egentligen bestod av exakt samma skit, men Karin hann inte med utan blev kvar inne i väskkillens shop. Det var då han blev typ agressiv och vägrade släppa ut henne, men hon tryckte sig tillslut förbi honom och sprang därifrån. Då skrek han efter henne att hon kunde få väskan för 10 dinarer. Galning!
Torsdagen bestod av sol och bad. Salt vatten, ganska höga vågor. Vi träffade på Tunisiens toppskikt, 3 sportkillar med en varsin liter vax i håret. Jag hade köpt en vattenpipa som vi var tvugna att pröva men eftersom den inte fungerade, eller gjorde fel, behövde vi hjälp. Det var då vi träffade på en av hotellets fransktalande elektriker. Tror han kunde sammanlagt 4 ord på engelska. Vi fattade inte mycket av vad han sa. Han kom in på vårt hotellrum, tände cigaretter åt oss alla och började fixa och dola med vattenpipan. Förgäves eftersom den läckte precis överallt! Kvällen slutade i alla fall med att vi hade blivit bjudna hem till honom nästa kväll för att röka "riktig" vattenpipa och äta couscos. Gött! Här försätter vi oss inte i fara, neej då.
På fredagen åkte vi till Naebul på marknad. Folk fällde riktigt komiska kommentarer när vi gick förbi. Dom spydde ut kärleksförklarningar. Efter Naebul bar det av till gamla Medina och elektrikern. Seriöst, vi gick flera kilometer från det café vi hade bestämt att vi skulle mötas på, hem till hans "krypin". Ett tag trodde vi att vi skulle bli kvar där men efter att ha rökt några bloss på vattenpipan fick vi gestikulera oss ut från hans hem, han förstod ju inte engelska. När vi kom till hotellet slängde vi i oss mat och sprang till spaet. Där fick vi bada turkiskt bad, bli skrubbade, insmörjda i lera och olja, masserade och slutligen fick vi en ansiktsmask.
Lördagen bestod av en resa till Yassmine Medina igen. Där skrek en restaurangarbetare högt och ljudligt över hela torget "you are not beautiful!" och pekade på oss. Vi hade några dagar tidigare valt en annan restaurang framför hans. Vi shoppade färdigt det sista, åkte tillbaka till hotellet, åt middag på en svensk restaurang, prövade våra nya vattenpipor och packade.
Jag har upptäckt en del saker med den här resan. Jag gillar inte arabisk musik. Det går definitivt inte hem hos mig. Jag gillar inte tunisisk mat. All tunisisk mat över lag smakar papper. Jag gillar inte folkslaget. Dom är alldeles för framfusiga, intensiva och sexfixerade. Det finns ingenting som kallas jämställdhet. Jag gillar inte röran. Sverige är tusen gånger renare och enligt mig - vackrare! Sverige i mitt hjärta :)
Jag säger bara en sak. Det lär ta ett bra tag innan jag återvänder till ett arabland.
Kl 03.15 9 maj, söndag morgon ringde alarmet på min telefon. Jag och Karin som hade anlänt till mig lite tidigare på lördagskvällen, hade sovit max 1,5 timme. Jag kände mig bakfull när jag klev upp ur sängen. Jag mådde riktigt, riktigt illa. Kånkade ner resväskan i hallen och bredde en smörgås att ta med i bilen. Vid det laget var jag inte det minsta taggad inför vår studande Afrikaresa. Madde anlände ca 03.45 och vi packade trötta ihop oss i vår bil och begav oss mot Gardermoen. 05.15-05.30 kom vi fram till Gardermoen, skrev lappar och checkade in vårat bagage. Köpte smörgås, vatten och kinderägg och blev påsprungen av Jossan! Sen satte vi fart mot gaten och klev på planet som lyfte lite efter 07.00. Karin var lagomt entusiastisk under flygresan dit. Hon fällde massa roliga kommentarer som: "Han tog en sån han ja!" (Svårt att förstå, det var mycket komiskt i situationens allvar.) Några minuter senare började hon igen: "MEN, ska det va såhär högt ljud HELA TIDEN? Jag kommer ALDRIG orka sitta och lyssna på det här i 4 timmar!"
10.15 landade vi i Enfidha. Vi såg riktigt blått, nästan lite turkost vatten från flygplanet och var överlyckliga.
Under söndagen installerade vi oss på hotellet, utforskade lite av den delen av Hammamet som vårat hotell låg i, köpte äckligt bröd som smakade papper och träffade på några *host* araber. Herregud säger jag bara. Vi träffade kepskillen. Han började snacka om sin stora, rejäla supermarket där han sa att han hade allt. Hur mycket mat som helst.. Det blev en stor besvikelse när vi äntrade den supermarketen alltså. Vi pratar om ett litet rum, ungefär lika stort som halva damtoaletten på köpcentret. Ja, och vad fanns det där inne då? Lite kläder, vattenflaskor och souvenirer, inte mycket mer än så. Jag hade tänkt mig nåt i stil med Eda Supermarket eller Maximat och så klev vi in i ett rum hälften så stort som frukt och grönsaksavdelningen på Maximat. Gött! Vi sprang också på en gubbe med en kamel som han hade döpt till Alibaba. Vi gick fram och klappade den och sen, utan att jag visste ordet av satt jag på kamelen. Gubben ledde runt den i en cirkel med en diameter på typ 5m. Sen fick jag kliva av och så var det Madde och Karins tur. Efter att de hade fått ridit typ 10m så fick kamelen lägga sig igen och de fick kliva av. Vi trodde att gubben hade låtit oss rida gratis men HAHA, så var inte fallet. Han skulle ha 45 dinarer, d.v.s ungefär 225 svenska! För en sammanlagt 5 min lång ridtur. Vi höll på och stendö, men va kunde vi göra? Vi prutade ner till 35 dinarer och gick därifrån, lagomt nöjda över vår sammanlagt 15 meter långa kamelridtur.
På måndagen tog vi det väldigt lugnt. Vi latade en del vid hotellets pool och låg en stund på stranden, det blåste kallt därifrån så vi orkade inte ligga så länge. Där träffade vi på en del araber också. Dom dras liksom till ljushyade tjejer! Madde fick sig en beundrare som uppvaktade henne ganska flitigt skulle jag vilja säga. Rejält kul :) Hon brände dessutom upp sig ganska rejält. Vi träffade på hotellets fotograf som nog var framme 4-5 gånger under vår vistelse och frågade om vi inte ville bli fotograferade. Jag och Madde var även ute på långpromenad längs stranden. Träffade då på en jätte schysst kille, sådär coolt afrikanskt mörk med dreads, han hette Karim och berättade att han ursprungligen var från Senegal. Inte alls lika påstridig och dryg som alla andra vi träffat. Han försökte förklara det här med kroppskontakt i Tunisien och efter att ha diskuterat och lyssnat på honom i typ en kvart tänkte vi fortsätta vår promenad tillbaka till hotellet. Tappade då min hatt på honom eftersom det blåste ganska rejält vilket resulterade i en otroligt rolig reaktion från hans sida. Hans ögon blev stora som fotbollar, jag skrattade så jag vek mig. "Oh my god, I thought you were jumping into my arms!" ropade han.
På tisdag tog vi en taxi till Frigua Park, en djurpark 20 minuter från Hammamet. Det var hur varmt som helst ute, runt 30 grader så djuren låg helt utslagna typ. Missade delfinerna eftersom att vår taxichaufför sa att de stängde kl 16 när delfinariumet i själva verket bjöd in till show. Vi hade en riktigt läskig chaufför! Han frågade om vi var gifta, glodde nästan ögonen ur sig på våra ben, frågade om vi inte kunde tänka oss en tunisisk pojkvän, ja ni förstår tankebanorna! Lite senare på kvällen rökte vi vattenpipa och hade beachparty med 3 tunisier på stranden. Ps. vi flickor drack juice!
På onsdag gick vi en timme till Yassmine Medina. Där träffade vi på väskkillen som vi alltid kommer att minnas som Karins bästa vän. Han stängde nämligen in henne i affären. Han berättade att hans shop var så exklusiv eftersom att den bara höll öppet två dagar i månaden (bullshit) så han tryckte in oss i affären och började syna oss. Affären bestod av massa fakemärkesväskor som Gucci, Prada och D&G. Överallt. Vi bestämde oss ganska tidigt att det här absolut inte var vår typ av affär men, vi fick inte gå därifrån förrän vi hade druckit te med honom och hans bror. Karin var däremot lite intresserad av en väska men fick förklarat för sig att priset var väldigt högt, 172 dinarer, eftersom väskan var av äkta läder. Det visade han genom att springa runt med en tändare och elda på väskorna(?). Efter ett tag blev vi så trötta på honom att jag och Madde smet förbi honom ut till affären bredvid, som egentligen bestod av exakt samma skit, men Karin hann inte med utan blev kvar inne i väskkillens shop. Det var då han blev typ agressiv och vägrade släppa ut henne, men hon tryckte sig tillslut förbi honom och sprang därifrån. Då skrek han efter henne att hon kunde få väskan för 10 dinarer. Galning!
Torsdagen bestod av sol och bad. Salt vatten, ganska höga vågor. Vi träffade på Tunisiens toppskikt, 3 sportkillar med en varsin liter vax i håret. Jag hade köpt en vattenpipa som vi var tvugna att pröva men eftersom den inte fungerade, eller gjorde fel, behövde vi hjälp. Det var då vi träffade på en av hotellets fransktalande elektriker. Tror han kunde sammanlagt 4 ord på engelska. Vi fattade inte mycket av vad han sa. Han kom in på vårt hotellrum, tände cigaretter åt oss alla och började fixa och dola med vattenpipan. Förgäves eftersom den läckte precis överallt! Kvällen slutade i alla fall med att vi hade blivit bjudna hem till honom nästa kväll för att röka "riktig" vattenpipa och äta couscos. Gött! Här försätter vi oss inte i fara, neej då.
På fredagen åkte vi till Naebul på marknad. Folk fällde riktigt komiska kommentarer när vi gick förbi. Dom spydde ut kärleksförklarningar. Efter Naebul bar det av till gamla Medina och elektrikern. Seriöst, vi gick flera kilometer från det café vi hade bestämt att vi skulle mötas på, hem till hans "krypin". Ett tag trodde vi att vi skulle bli kvar där men efter att ha rökt några bloss på vattenpipan fick vi gestikulera oss ut från hans hem, han förstod ju inte engelska. När vi kom till hotellet slängde vi i oss mat och sprang till spaet. Där fick vi bada turkiskt bad, bli skrubbade, insmörjda i lera och olja, masserade och slutligen fick vi en ansiktsmask.
Lördagen bestod av en resa till Yassmine Medina igen. Där skrek en restaurangarbetare högt och ljudligt över hela torget "you are not beautiful!" och pekade på oss. Vi hade några dagar tidigare valt en annan restaurang framför hans. Vi shoppade färdigt det sista, åkte tillbaka till hotellet, åt middag på en svensk restaurang, prövade våra nya vattenpipor och packade.
Jag har upptäckt en del saker med den här resan. Jag gillar inte arabisk musik. Det går definitivt inte hem hos mig. Jag gillar inte tunisisk mat. All tunisisk mat över lag smakar papper. Jag gillar inte folkslaget. Dom är alldeles för framfusiga, intensiva och sexfixerade. Det finns ingenting som kallas jämställdhet. Jag gillar inte röran. Sverige är tusen gånger renare och enligt mig - vackrare! Sverige i mitt hjärta :)
Jag säger bara en sak. Det lär ta ett bra tag innan jag återvänder till ett arabland.
Men, det har varit en minnesvärd resa på alla sätt. Jag har haft riktigt roligt! :)
(v
fredag
Då var det klart! Tror jag. Gymnasiets alla viktiga skolarbeten. Idag redovisade jag och Madde NuKo:n och lämnade in den! Aj, aj kapten! Allt är i princip färdigt. FATTA! Idag har vi repat med Johanna inför morgondagen. Vi ska spela på stora scenen på Charlotta kl 12.30 och kl 15.30 ska jag få motta ett litet stipendium eftersom jag har blivit utsedd till en av årets Eda-ungdomar, vilket känns väldigt roligt! :) Sen ska jag köpa inpackning med UV-skydd för håret på Rusta och batteri till min kamera och eventuellt något mer. Sen efter Charlotta ska jag hem och packa det sista för Tunisien. Jag, Madde och Karin åker till Gardermoen kl 03.30 imorgon natt för att flyga till Tunisien och landa i Enfidha runt 10-tiden tunisisk tid. Tunisien ligger en timme efter Sverige. Sen kommer vi åka buss i typ en och en halvtimme innan vi är framme i Hammamet. Det känns så sjukt! Undra vad vi ska hitta på, om det är fint väder, om folk är så galna som man har fått för sig att de är osv. Men det ska bli kul, en erfarenhet rikare! Nu ska jag pyssla i ordning med lite saker och när mamma kommer åker jag nog upp till Gunnarskog för en visit! :)
(v
att inse
En sak till innan jag går ut. Va bra det känns att ha blivit av med den "dåliga energin". Jag visste inte vad jag skulle ta mig till för nån månad sen och jag visste inte om beslutet vi tog va rätt. Jag hade inga logiska känslor, allt, hela situationen var som ett frågetecken för mig. Asså, det var en slags ångestliknande känsla där man inte kunde se vad som var rätt och fel. Att höra av en person det var vad jag ville. Det var absolut inte vad jag fick. Jag var inte heller den bästa på slutet men jag var ändå mer angelägen om att höra av mig. Jag var nog blind. Jag försökte att överväga och se det mesta positivt. Ärligt talat, vad var positivt där på slutet? Vad tusan var det jag försökte se! "Jo men, det blev bara så för att det inte fanns tillräckligt med pengar", "det är okej att knappt höra av sig för det finns inte nog med tid", "det är normalt att spela på svartsjuka", "det är normalt att någon känner sig i behov bekräftelse hela tiden", "det är normalt att vara lat". Jag visste ju att det inte var det här jag ville ha! Herregud, va såg jag med. Jag är så stolt över mig själv. Jag har fått så mycket erfarenhet av det här. Jag är så glad över att Sverige är demokratiskt och glad över att vi är fria människor. Att vi betalar skatt för att samhället ska bli bättre för unga och äldre och att monarkin fortfarande lever kvar, för det är fint. Vår kungafamilj har väl inte gjort en människa förnär. Jag är så glad över att jag har insett vilket otroligt bra val som gjordes i slutet av mars. Tack! :D
(v
onsdag
Här sitter jag och skriver en punktlista för mig själv med saker som ska göras. NuKo:n ska övas på och skriva ordning och stödord. Det skulle vara redovisning idag men eftersom att Madde är sjuk ska vi få ta det för en mindre grupp på fredag. Lika bra va det, va inte så förberedd. Vi ska redovisa om skräckfilm. Jag hade allt mitt färdigt, förutom föredraget, har knappt övat på nåt eller sammanställt det så man vet i vilken ordning man ska redovisa så ja - det var lika bra! Nån av de återstående dagarna den här veckan tänkte jag skriva ut min projektrapport till Nisse. Har inte gjort det än, självklart har han fått den på mailen men jag är så snål på bläck. Fast visst så är den svarta bläckpatronen slut så det går inte att skriva ut 21 sidor med bara svart text. Ska se till att öva lite på sångläxan också, har lektion på fredag. Pianot har jag redan övat på, uhh va duktig! Sen har jag bara lyssnat snabbt på ensembleläxan "aiko aiko". Vi har den tills imorn så får nog lyssna lite mer ingående idag. Sen så kommer det lite roligare, eller det beror väl på hur man ser det.. Packa! På söndag morgon 07.00 åker jag, Madde och Karin till Tunisien! Helt sjukt. Vi satt och stre om utlandsresor och klagade över att vi inte skulle någonstans innan studenten på första arbetsmiljö och säkerhets-lektionen där i januari och nu står vi här! Om 4 dagar åker vi, vaddå GALET? Det är ta mig tusan redan 5 maj. Om drygt en månad tar vi studenten. Hallå! De närmsta 6 veckorna kommer troligen bli något av det roligaste vi har upplevt. Jag kan inte förstå det. Jag kommer inte kunna förstå att vi ska utomlands heller förrän på söndag när vi sitter på flyget.
Jag och Karin va och gymmade och simmade igår morse innan ensemblen vilket innebär stora muskelsmärtor idag. Haha, otränad gammöltant! Nu måste jag nog sätta fart. Bör röja lite på rummet och passa på att ta en sväng med Berry när det är så fint ute.
Jag och Karin va och gymmade och simmade igår morse innan ensemblen vilket innebär stora muskelsmärtor idag. Haha, otränad gammöltant! Nu måste jag nog sätta fart. Bör röja lite på rummet och passa på att ta en sväng med Berry när det är så fint ute.
(v
söndag
Det var nån dag sen sist. I fredags var det valborg. På dagen var jag och Karin i Karlstad i studentshopping-syfte. Hur bra gick det då? Nej, inte så bra. Det fanns inte många vita kandidater till studentklänningar. Fick köpt ett par sandaler, läppglans, ett linne, en bodyspray och mat. Va tusan, jag har förr mig att jag handlade för runt 700kr. Måste ha glömt något! På kvällen var vi hos Louise i Ottebol och åt middag. Pasta, bacon, sparris, tomater, ostsås.. Gött säger jag bara. Wow, nu blev jag hungrig. Lite senare på kvällen umgicks jag med Gustav och Eskil och Maj-Britt och Peter och en som hette Mathias, haha. Igår vaknade jag, dock mindre utvilad, åkte till Jossan och började dola med Walles present! Walle har nämligen fyllt 20 nyligen :) Dennis var också där och vi pysslade med att klistra, skriva och packa in paket. Vi ordbajsade också fram en låt som skulle komma att bli The Walle Theme Song om jag inte minns namnet fel :) Lite efter sju anlände vi till Lersjöhyttan (Norge!) där födelsedagsbarnet och resten av folket befann sig. Mysig stuga! Vi käkade mat och firade Walle. Lite senare på kvällen framförde vi The Walle Theme Song och hon blev så glad att hon började gråta! Då kände vi att vi hade lyckats :) Hemfärden ägde rum vid tvåtiden och hemma var man typ kvart i tre. Somnade nykter, ärligt, finns det något bättre?
Imorse däremot var jag aptrött. Det känns att man har lagt sig runt tre flera kvällar i rad. Åkte ner och stod i kiosken på Örnvallen. Det var hyfsat kul faktiskt. Fick en t-shirt, det var det bästa av allt! Nu kommer alla tro, som ser mig i den, att jag har varit med och spelat fotboll på Maximat cup fast i själva verket har jag bara sålt korv och huvudräknat. Är det inte fantastiskt. Imorn blir det NuKo för på onsdag är det redovisniiiiiiiiiing. Om exakt en vecka bär det av till Tunisien! :)
Imorse däremot var jag aptrött. Det känns att man har lagt sig runt tre flera kvällar i rad. Åkte ner och stod i kiosken på Örnvallen. Det var hyfsat kul faktiskt. Fick en t-shirt, det var det bästa av allt! Nu kommer alla tro, som ser mig i den, att jag har varit med och spelat fotboll på Maximat cup fast i själva verket har jag bara sålt korv och huvudräknat. Är det inte fantastiskt. Imorn blir det NuKo för på onsdag är det redovisniiiiiiiiiing. Om exakt en vecka bär det av till Tunisien! :)
(v
